Svar till Tess.
"Hej jag undrar hur de på idun tänker ang. hur ni hanterar restauranngbesöken...är tanken att alla ska äta upp ALLT på tallriken, eller ska man lära sig att se vad som är normalt, eller ska man äta tills man är mätt? Har de från SCÄ varit på dessa restauranger så att de vet att portionerna är "normala". Hur hanterar de andra tjejerna maten, äter de upp och är det mycket pill och fusk?
Dricker ni näringsdrycker (eller de som behöver?). Har alla samma matschema eller varierar det från person till person? Vad rekomenderar de att man äter till kvällsmål?
Hur vet du vilka mängder du ska ha till middagen, har du en lista eller går du på måfå?"
Hej!
Idun är en dagvårdsenhet för vuxna, så vi har alla ett eget ansvar att utnyttja tiden på bästa sätt. Lunchrestauranger drivs för att gå med vinst, skulle de servera onormalt stora portioner så skulle de förlora pengar på det. Skulle de istället servera för små portioner, då skulle folk sluta gå dit och restaurangen skulle gå i konkurs. Vi har alla som mål att äta upp, en normal lunchportion är vad våra kroppar behöver för att läka, få igång förbränning, orka med livet. Dessutom är det ju så att om man lämnar lite, så är det lätt att man lämnar mer nästa gång.. Och ja, personalen har provat våra restauranger.
Vissa har svårare än andra att äta upp. För mig går det oftast bra, mitt problem som bulimiker har ju inte varit att äta utan snarare att mättnaden kunnat trigga igång ångest och hetsätning. Ibland får jag inte i mig allt, om jag till exempel ätit sen frukost och ätit förmiddagsmellis nära inpå lunchen. En gång åt jag fisksoppa, som inte mättade alls. Då fick jag äta mackor till. Det är ju lite läskigt, men jag vågade lita på att jag behövde det.
Det är inget fusk i min grupp, vi är alla där för att vi vill bli friska. Men vissa har som sagt svårt att äta upp, och en del av tjejerna kan tycka att det är jobbigt att tömma tallriken när inte alla gör det. Man får lära sig, jag lyssnar blint på min terra. Går det åt helvete för mig, om jag blir tjock trots att jag gör precis som han säger, då kan jag skylla på honom sen. Praktisk trygghet, tycker jag. Han verkar dock ha alla rätt..
Några i gruppen dricker näringsdrycker, de som har svårt att gå upp i vikt i den takt de ska. Alla har samma matschema, sex mål om dagen (frukost, lunch, middag, tre mellis).
Tidigare använde jag min pojkvän som mått vid middagen. Jag ville äta ungefär hälften så mycket som honom.. Helt galet, såklart. Nu har jag istället lunchrestaurangernas portioner som förebild, oftast äter jag lika mycket som eller mer än mannen. Men jag tänker mindre och mindre på det då mina hungers- och mättnadskänslor börjar komma tillbaka.
Läs det här inlägget, och läs det igen, och igen. Det är SCÄ's rekommendationer och det är mina hetaste tips!
Tack för bra frågor, och lycka till!
Dricker ni näringsdrycker (eller de som behöver?). Har alla samma matschema eller varierar det från person till person? Vad rekomenderar de att man äter till kvällsmål?
Hur vet du vilka mängder du ska ha till middagen, har du en lista eller går du på måfå?"
Hej!
Idun är en dagvårdsenhet för vuxna, så vi har alla ett eget ansvar att utnyttja tiden på bästa sätt. Lunchrestauranger drivs för att gå med vinst, skulle de servera onormalt stora portioner så skulle de förlora pengar på det. Skulle de istället servera för små portioner, då skulle folk sluta gå dit och restaurangen skulle gå i konkurs. Vi har alla som mål att äta upp, en normal lunchportion är vad våra kroppar behöver för att läka, få igång förbränning, orka med livet. Dessutom är det ju så att om man lämnar lite, så är det lätt att man lämnar mer nästa gång.. Och ja, personalen har provat våra restauranger.
Vissa har svårare än andra att äta upp. För mig går det oftast bra, mitt problem som bulimiker har ju inte varit att äta utan snarare att mättnaden kunnat trigga igång ångest och hetsätning. Ibland får jag inte i mig allt, om jag till exempel ätit sen frukost och ätit förmiddagsmellis nära inpå lunchen. En gång åt jag fisksoppa, som inte mättade alls. Då fick jag äta mackor till. Det är ju lite läskigt, men jag vågade lita på att jag behövde det.
Det är inget fusk i min grupp, vi är alla där för att vi vill bli friska. Men vissa har som sagt svårt att äta upp, och en del av tjejerna kan tycka att det är jobbigt att tömma tallriken när inte alla gör det. Man får lära sig, jag lyssnar blint på min terra. Går det åt helvete för mig, om jag blir tjock trots att jag gör precis som han säger, då kan jag skylla på honom sen. Praktisk trygghet, tycker jag. Han verkar dock ha alla rätt..
Några i gruppen dricker näringsdrycker, de som har svårt att gå upp i vikt i den takt de ska. Alla har samma matschema, sex mål om dagen (frukost, lunch, middag, tre mellis).
Tidigare använde jag min pojkvän som mått vid middagen. Jag ville äta ungefär hälften så mycket som honom.. Helt galet, såklart. Nu har jag istället lunchrestaurangernas portioner som förebild, oftast äter jag lika mycket som eller mer än mannen. Men jag tänker mindre och mindre på det då mina hungers- och mättnadskänslor börjar komma tillbaka.
Läs det här inlägget, och läs det igen, och igen. Det är SCÄ's rekommendationer och det är mina hetaste tips!
Tack för bra frågor, och lycka till!
Kommentarer
Postat av: filiqqa
Sv; Om du tog bilder så som jag och skriver så som jag, kanske skulle det bli bättre för dig då. Men. Om du var jag, det skulle inte vara bättre.
Jag vet inte säkert hur jag ska tolka din kommentar. Om jag ska bli glad, eller om jag ska bli ledsen.
Postat av: filiqqa
Sv; Okej. Ja, du ser, allt står inte rätt till i min skalle. ;)
Postat av: Don't mind me
Hej! Jag går på samma ställe som dig, fast på uppföljningssamtal. Det har varit bra tycker jag, och jag är glad över att det inte bara är slut hipp som happ när behandlingsveckorna är över. Har fortfarande en del att jobba med. Trivs du bra?
PS. Jag har bott på samma ställe som du gör också!
Trackback