Om ni visste..
- Hatar att jag skrivit "OK" på vissa ställen i bloggen, och "okej" på andra.
- Hatar när jag hittar stavfel.
- Hatar när jag är inkonsekvent med till exempel förkortningar, jag skriver till exempel till exempel utskrivet, men etc förkortat.
- Hatar att jag ibland skriver.. såhär. Och ibland kan det bli.. Såhär. Vet faktiskt inte vad som är rätt!
- Hatar att jag inte vet vad som är rätt i ovanstående punkt.
- Hatar att jag ibland har två raders mellanrum mellan text och bild, och ibland en rad. Samma sak med slutet av inlägget, vill inte att texten ska klämmas ihop med datum- och tidraden..
Precis så tänker jag också, avskyr när jag upptäcker stavfel eller inkonsekvenser i det jag har jag skrivit. Kan till exempel inte riktigt bestämma mig för om jag ska skriva "istället" eller "i stället". Ingen av varianterna är tydligen fel så vitt jag har förstått, men jag vill vara konsekvent i mitt språk. Verkligen onödigt att haka upp sig på egentligen.
Ja, visst är det svårt att känna sig nöjd med sina prestationer!? Jag har också jättesvårt att släppa på kontrollbehovet och prestationskraven.
Men, man får jobba på det hela tiden.
Tre punkter är rätt... Men vad som är rätt är ju bara att man i svensk ordbok kokar ned vad som är mest använt. Skulle tillräckligt många snåla ned till två punkter i litteratur, dagspress osv tillräckligt länge så skulle synen på vad som är "rätt" ändras. Sånt som är rätt i ett sammanhang är fel i ett annat. SMS-språket tex är ju praktisk men skulle vara hemsk i andra sammanhang. Svensk ordbok o svenska akademins ordlista ger vägledning men är ju inte guds ord.
