Idun.
Idun består av psykologer, en överläkare (hon är så söt att jag vill äta upp henne varje gång jag ser henne!!), sjuksköterskor, behandlare, socionomer och en dietist. Jag är där 9-15 (eh, 17 brukar det bli, de har fantastiska soffor där..) var tredje vecka. Jag har en egen behandlare som jag har ett samtal med om dagen under Idunveckorna, och ungefär ett samtal i veckan med under hemmaveckorna. Under Idunveckorna äter jag frukost hemma, fikar på Idun vid 10, äter lunch på restauranger på Södermalm tillsammans med de andra i gruppen vid 12, fikar vid 15 och så äter jag middag och kvällsmål hemma. Mellan måltiderna vilar vi, om vi inte har samtal, gruppterapi, bildterapi eller mindfulnessövningar. Om vi vill prata med dietist eller läkare så säger vi bara till.
Det bästa med Idun är de andra i gruppen. Helt fantastiska människor! Jag har älskat dem från andra dagen, och det är verkligen tack vare dem jag i grunden tror att jag kan bli frisk. När jag inte tror det så lyfter de mig. Sa jag att de är fantastiska?
Om du inte har möjlighet att få en dagvårdsbehandling, så följ gärna mig på distans. Egentligen handlar det bara om att äta regelbundet och tillräckligt mycket. Enkelt, va?
sv: jo, jag önskar också att jag kunde säga att jag är helt frisk idag. inte än, men jag ska bli! ja jag gick alla åtta veckor, min grupp var jättebra, gillade min behandlare jättemycket. anledningen till att jag inte riktigt blev frisk under tiden på Idun var att jag inte vågade satsa hundra procent. jag tror verkligen Idun är bästa sättet att bli frisk, med eget ansvar. så det hängde på mig, på att jag fegade. inte så mycket, men lite fuskande här och där, vilket inte syntes på vikten men höll kvar sjukdomen i mitt huvud.
hoppas du är modigare än vad jag var! eller, det handlar nog mycket om var man är i sitt liv, om man är beredd att ta in allt och göra en förändring. idag är jag redo och har tagit beslutet att jag ska bli frisk, på riktigt. och jag kan använda mig av det jag fick av Idun nu. det de sa, matschemat, strukturen. så jag är ändå väldigt glad att jag gick där.
Hur länge har du haft din äs? vad för typ har du? vad får du för hjälp? :) många kramar, kämpa på :)
