Tisdag 15 mars
Igår tyckte jag att det var en bra idé att ta bilder på mig själv. Tänkte att det skulle få mig att "acceptera". Det slutade med att jag gjorde slut med Joakim, bestämde mig för att hoppa av Idun och grät i timmar. Imorse var jag helt borta, sådär trött som man bara blir av ångest. Jag hade tänkt ringa min terapeut och säga som det var, men jag vaknade halv två och mådde skit. Förkyld och med ännu mer ångest än igår. Har spytt ett par gånger, tål inte snorkänsla kombinerat med själanöd.
Jag blir så besviken på mig själv. Dels för att jag har sumpat min fina, smala kropp som gjorde att det var okej att jag levde, dels för att jag fortfarande tänker så.
Jag har tittat på bilderna från igår igen. Ingenting värt att få självmordstankar av. Nu sitter jag och dricker cola. Vanlig cola. Jocke (som av någon anledning fortfarande tycker att han bor här, jag är sämst på att göra slut) erbjöd sig att köpa något som mildrade illamåendet och jag insåg att idag är dagen då jag börjar dricka läsk med kalorier i. Såna här dagar är det ju extra viktigt att inte smöra för ÄS.
Det blir ingen pro ana av mig. Jag vill bli frisk, vill att alla ska vara friska. Jag vill att det ska vara okej att se olika ut och jag vill trivas med min kropp. Jag har bara jävligt långt kvar. Förlåt.
Din kropp är ju helt normal och fin! Och du har kommit såå långt! Ge inte upp nu:)
Sv: okej, vet du vad du vill jobba med efter det? vad kan man göra? samhällsplanering förstår jag ju men.. ah.. :P
Jag ignorerade det som hände rätt grovt sen:) skrivit mer..
klicka in på kategorin med förebilder. ser du? kvinnorna och kropparna. det är dina förebilder. förstår du?
du är din egen förebild. samma skärpa och samma ömhet. samma nakna sårbarhet.
Åh vad ledsen jag blir. Jag vet att du vill acceptera men där du är nu kanske det är bäst att bara vara, varken älska eller hata. Bara jobba emot att inte hata. Det tar tid och jag tror det är svårt att bara bestämma sig för att acceptera, för sen blir du ledsen och besviken när det är just det du inte kan göra. Och då förvärras det. Men jag måste säga att du är så grym när du sen trotsar ätstörningen ännu mer, bara för att bevisa för dig själv att du kan liksom. Att någonstans vet du att du gör rätt även fast allt annat i huvudet inte hänger med. Puss och kram på dig och vi ses imorgon
Du är jättefin! Och så måste jag berätta en sak (tror det kommer att få dig att dra på munnen!): Jag har inte hunnit läsa din blogg förut, däremot har jag förstås läst dina kommentarer på min blogg. Och du skriver alltid så himla klokt och bra! Ofta har jag känt mig lite dum, att du ligger så himla långt före mig på något sätt, och att du alltid har så klocka och bra svar på allt som jag går och grubblar över. Så idag hade jag äntligen lite tid över och klickade in hit. Och då ser jag att du också har lite grubblerier hit och dit, och vet du, det tyckte jag nästan var lite kul - alltså inte kul, för det är klart att jag hellre hade sett att du mådde som en prinsessa, men det var så olikt mot hur jag hade förväntat mig att jag nästan hickade till!
Men du är på rätt väg, och du kommer att komma rätt, det är jag säker på!
Kram!
Ps en annan grej - jag tycker du ska ta bort bilden. Alltså den är jättefin, det är inte det! Men bilder på nätet finns kvar, vem som helst kan ta den och göra vad de vill med den. Tänk om någon äcklig gubbe hittar den och .... ja urk helt enkelt!
Jag vet att jag är en gammal tant och jag har suttit här och grubblat och tänkt att "äh det är väl hennes sak om hon vill ha sin bild på nätet" men jag var ändå tvungen att säga det! ;)
Du är så himla fin Matilda! Den kroppen skulle jag verkligen inte tacka nej till att ha. Hoppas att du ser det själv snart - annars kan du leva på hoppet om att om andra (som jag) tycker att du år råhet så finns chansen att du också kommer att tycka det i sinom tid. Kramar och pepp i massor!
DU ÄR JÄTTEFIN MATILDA!
Men jag förstår vad du menar. Ibland känns det som om att alla andra kan vara helt friska och jättesmala och lyckliga ändå. Fast. Vem säger att det verkligen är så på riktigt. Och självklart är alla precis lika mycket värda även om de väger ett par kg mer. Och du är så jävla modig som är så öppen med hur det går för dig och vad du tänker och vad som händer. Otroligt duktigt! Kämpa på kämpa på. För det kommer vara så värt det i slutändan, eller hur?!
Kram!
Lillan vackrast i världen <3
Du är såååå fin :-) Inte det minsta tjock någonstans. Du ser inte ut som ett bran i kroppen längre och det är positivt! Snyggare nu :-)Jobba vidare på samma linje! Tro på dig själv.
Jag är så imponerad av dig och du visar en sådan enorm styrka!
Massa kramar Ida
