Fredag 25 mars
Simone! Jag vågar fortfarande inte läsa din blogg, men jag hoppas att det går bra för dig. Tack för dina kommentarer. Du har så rätt, mycket handlar om att man inte tycker att man förtjänar att må bra. Eller kanske en rädsla för att må bra? Så är det i alla fall för mig. Jag har aldrig mått så "bra" som när jag har mått dåligt (eh..), varit ensam och promenerat i regnet med deppmusik mitt i natten. Det är någon sorts trygghet som infinner sig, som jag aldrig känner när det är på väg att gå bra. Herregud, vad knäpp jag är.
Den friskaste dagen i mannaminnet avslutades på ett inte så friskt sätt. Det var i och för sig redan fredag när det gick åt helvete, så igår får räknas som en bra dag ändå.
Jag och Joakim började bråka om min kropp, som vanligt. Jag betedde mig vidrigt (igen) och han var på väg att gå frivilligt. Men det gjorde han inte. Och nu är det fan nog.
Inga fler frågor om min kropp. Inget mer jämförande med andra tjejer. Inga fler frågor om andra tjejers kroppar. Inga fler bråk om vad han borde tycka om mig. Nu är det fan nog!!
Jag är så jävla kär att det pirrar i magen när han kommer tillbaka efter att ha hämtat nåt i köket. Jag. Vill. Inte. Förstöra.
Handlat mjukisbyxor, ätit hemmagjord pizza och pratat svensk politik med korridorens turkar. Nu vill jag se film - en bra sådan. Jag hatar att slösa tid och hjärnafkler (hade glömt det ordet. Myntades typ -93, när jag hade snubblat in i ett staket med huvudet före på fyllan. Försökte förklara olyckan för min syster, och skulle skriva "hjärnceller" på Nokia 3310. Så nu vet ni det) på dåliga filmer. Kom gärna med tips, men nåde er om de är dåliga. Hejdå!
Oooh, film. Nu listar jag bara några bra stycken;
All About Eve (1950), Miss Pettigrew Lives For a Day(2008), Hjärtslag (2010),
1) Äldre skådespelerska med dåligt självförtroende och yngre snygg pojkvän, bitsk humor, temperament och ett "fan" med tvivelaktiga intressen. Bette Davis är min favorit alla gånger, mycket tack vare den här filmen. Det är roligt, dramatiskt och spännande.
2) En sån där romantisk komedi med förväxlingar, pinsamheter, generationsskillnader och kärlek som väldigt ofta mest är tramsig. Inte den här tycker jag, mest helt igenom fin och varm. Och så utspelar den sig på 30-talet.
3) En tjej och hennes killkompis blir kära/besatta i samma kille, som dessutom mest är elak. På franska i Kanada, lite konstnärligt filmat. Man blir inte glad, kanske känner igen sig och blir lite glad för det, och återgår till att inte vara glad. Men den är väldigt bra.
Micmacs! Den är grym. Du är grym ! Ses snart. puss ru
