Fredag 11 februari
Skitsamma. Har fått en massa fina kommentarer av en massa kloka människor. De säger att jag skriver bra, att de tycker om mig, att de är stolta, att ett bedömningsmöte på SCÄ känns mindre läskigt efter att ha läst min blogg - tack!! Har läst era bloggar, känner igen mig överallt och förstår återigen att jag har en sjukdom - tack! Loggade in på min bank och upptäckte att en massa fina människor har skänkt pengar till Harry - TACK!! Börjar gråta nu..
Oj. Har en massa att skriva, men jag kommer bara sväva iväg. Var i alla fall i skolan idag (yes, jag är student, en mycket inaktiv sådan) på handledning, den sa mig ingenting. Träffade syster och åt lunch med henne på vegrestaurangen som jag besökt under Idunveckorna. Vi satt kvar en stund och pluggade matte, jag försökte lära henne liggande stolen och ekvationsräkning men läraryrket är inte för mig. Åkte på stan för att möta upp Jocke och syrran skulle bara handla lite undanlagda kläder, men hon är långsammast i världen så det tog sju år. Vi åkte hem till Amanda, och det var förbaskat trevligt att träffa alla ungarna i alla fall, de är så fina!!(!) När de var nattade drack vi öl (jag drack alkoholfri, Jever - rekommenderas!) och spelade TP. Syster och svåger vann, min jacka gick sönder och bussen gick inte eftersom Stockholm snöat över det senaste dygnet, så vi fick ta taxi hem.
Nu var det faktiskt inte därför jag var på dåligt humör när jag kom hem. Jag har varit väldigt ätstörd idag, förutom gällande måltiderna. Har haft byxor på mig, jeans, och det kändes okej tills jag var tvungen att knäppa upp dem under lunchen. De är för små. De senaste dagarna har det inte längre handlat om att fundera över huruvida jag är smal eller inte, jag är helt enkelt inte smal. Och idag har jag inte hanterat min spegelbild bra. Jag har faktiskt börjat acceptera att jag är den där fula igen. Jag hatar det, jag vill inte! Jag kan inte beskriva känslan av att acceptera sig själv som den fula, men jag hoppas att ni inte känner igen den.
Vi åt rostade solrosfrön till ölen ikväll. Jag vet inte om jag åt två deciliter eller två matskedar, men varje gång jag tog några frön tänkte jag att jag inte borde, och varje gång ville jag ha mer. Jag kände mig dålig. Äcklig. Ville hetsäta. Ikväll ville jag hetsäta! Fan..
Jag vet att "hetssuget" beror på för lite mellanmål och middag idag, och på att jag håller på att sluta med min medicin. Men det är något annat också. Otroligt mycket tankar har snurrat idag, jag har antingen kommit till insikt om en massa saker, eller så har jag bara blivit jävligt ledsen. Jag vet inte.
Förresten, hade fått en kommentar på mitt perfektionistinlägg med en påpekan om att det korrekta är att skriva tre punkter ..., inte två .. som jag gör. Jag har inte ens tänkt på det! Rent instinktivt ville jag gå in och ändra alla mina inlägg, det ska vara rätt! Men sen kom jag på att det är ju askul att jag går omkring och tror att jag är korrekt, och att jag dessutom tror att jag skulle må dåligt om jag inte var det, och så är allt bara bluff och båg. Haha! Tack för den.
Harry har tvättat sig i ungefär en timme nu. Tvångssyndrom?
Kram.
Det här med ditt perfektionistinlägg. Och att väldigt många människor verkar finna hopp och stöd i din blogg.
Med skrivande känner jag igen mig, man vill ha ett ofelbart språk, det blir som ett skydd, att skriva precis, koncist, och rätt. Då kan ingen komma åt en, jaget som står bakom texten.
Tack och lov lyckas du inte med det, utan skriver och berättar ändå. Rakt ut. Så modigt, så mycket mer än de flesta klarar av. Sen så älskar jag din insikt om hur det viktiga egentligen är hur man TROR att man är, gör. Så TRO att du är vacker och intelligent och perfekt mänsklig (inte ofelbar), för det är du, okej? Det här blev långt.
Men kram.
Hej! My point med det där med tre punkter var inte främst att svara på frågan du ställde på bloggen utan den var att det är väldigt relativt det där med rätt och fel. En uppmuntran i att strunta i det. Språket i min blogg skulle väl få en språkpolis att svimma när jag blandar kanslisvenska, slang och gud vet vad om vart annat.
Jag svarade spontant på din kommentar om min kommentar i Malins blogg. Jag ångrade mig när jag tryckt på sänd. Du missuppfattade kanske vad jag skrivt just för att jag skrivit min kommentar ofullständig. (dvs uttryckt mig klantigt). Att det inte funkar för mig att äta normalt är ju förstås för att jag har en ätstörning. Jag menar inte att friska personer inte kan leva efter vad du säger. Sorry
