Torsdag 17 februari
Noo, nu har jag sådär jättemycket att säga igen.
Yesterday såg vi Arsenal-Barca på vår lokala pizzeria (sportbar/diskotek/restaurang/café). Fullsatt. Fantastisk stämning. Min svåger var med, jag var social, vi drack öl (jag drack lättöl, inte jättegott med fan vad fint det är ändå. Det där med öl alltså). Matchen var grym och när det var dags för kvällsmellis kom jag på att det skulle vara gott att byta ut den gamla hederliga mackan mot pizza. Oh yes, I can. Delade en barnpizza med Jocke och jag är så stolt att jag vill kyssa mig själv.
Den här dagen började väldigt dåligt, sov ju inget vidare inatt.. Dansade naken sjungandes I'm so excited i ungefär elva sekunder, sen vände det. Nadja har varit här, vi fikade, målade och lagade middag tillsammans. Förbaskat trevligt, hon är så fin. (Jag älskar att du är tillbaka i mitt liv!!) Sen åkte jag till T1 (älskar kodnamnen på mina Idunvänner. Helt onödiga eftersom alla vet att jag bloggar om Idun, men nu känns det lite coolt). Hade en jättetrevlig kväll, och jag blir lite euforisk över att jag har sprungit på så många underbara, nya vänner på sistone. T1 är stolt över mig, och säger att min blogg peppar henne. Snappade ni upp det där? Jag är en hjältinna.
Nadja har börjat boxas. Jag dreglade lite när hon pratade om det. Jag saknar svetten, blodet, adrenalinkickarna, mjölksyran, viljan, rädslan, smärtan, blåtirorna, endorfinerna, handskarna, lyckan. Jag saknar att slå. Satan, vad jag saknar det. När jag blir frisk, då.. Att jag får sån abstinens tyder nog på att jag inte är redo.
Kom att tänka på en tidig kommentar jag fick av Malin. Hon skrev att hon önskar att hon hade fått den hjälpen som jag får nu, när hon var i min ålder. Jag glömde bort att svara på den, men jag har något viktigt att säga. DET ÄR ALDRIG FÖRSENT!! Kvinnor och män i alla åldrar går på behandling på SCÄ. Alla.
För att bli frisk måste de sjuka reglerna brytas. Ibland, när jag känner mig stark och kaxig, då vill jag utmana. Vill att det ska vara lite svårt och lite spännande, som en tävling mot ätstörningen. Andra dagar, när jag inte är på topp, då har jag börjat med en annan strategi. "Vad skulle jag välja nu, om jag var frisk?" "Om jag var frisk, hur skulle jag göra i det här läget?" Try it.
Yesterday såg vi Arsenal-Barca på vår lokala pizzeria (sportbar/diskotek/restaurang/café). Fullsatt. Fantastisk stämning. Min svåger var med, jag var social, vi drack öl (jag drack lättöl, inte jättegott med fan vad fint det är ändå. Det där med öl alltså). Matchen var grym och när det var dags för kvällsmellis kom jag på att det skulle vara gott att byta ut den gamla hederliga mackan mot pizza. Oh yes, I can. Delade en barnpizza med Jocke och jag är så stolt att jag vill kyssa mig själv.
Den här dagen började väldigt dåligt, sov ju inget vidare inatt.. Dansade naken sjungandes I'm so excited i ungefär elva sekunder, sen vände det. Nadja har varit här, vi fikade, målade och lagade middag tillsammans. Förbaskat trevligt, hon är så fin. (Jag älskar att du är tillbaka i mitt liv!!) Sen åkte jag till T1 (älskar kodnamnen på mina Idunvänner. Helt onödiga eftersom alla vet att jag bloggar om Idun, men nu känns det lite coolt). Hade en jättetrevlig kväll, och jag blir lite euforisk över att jag har sprungit på så många underbara, nya vänner på sistone. T1 är stolt över mig, och säger att min blogg peppar henne. Snappade ni upp det där? Jag är en hjältinna.
Nadja har börjat boxas. Jag dreglade lite när hon pratade om det. Jag saknar svetten, blodet, adrenalinkickarna, mjölksyran, viljan, rädslan, smärtan, blåtirorna, endorfinerna, handskarna, lyckan. Jag saknar att slå. Satan, vad jag saknar det. När jag blir frisk, då.. Att jag får sån abstinens tyder nog på att jag inte är redo.
Kom att tänka på en tidig kommentar jag fick av Malin. Hon skrev att hon önskar att hon hade fått den hjälpen som jag får nu, när hon var i min ålder. Jag glömde bort att svara på den, men jag har något viktigt att säga. DET ÄR ALDRIG FÖRSENT!! Kvinnor och män i alla åldrar går på behandling på SCÄ. Alla.
För att bli frisk måste de sjuka reglerna brytas. Ibland, när jag känner mig stark och kaxig, då vill jag utmana. Vill att det ska vara lite svårt och lite spännande, som en tävling mot ätstörningen. Andra dagar, när jag inte är på topp, då har jag börjat med en annan strategi. "Vad skulle jag välja nu, om jag var frisk?" "Om jag var frisk, hur skulle jag göra i det här läget?" Try it.
Kommentarer
Trackback
