Måndag 28 februari
Vill att alla ska läsa det här:
Anna, jag tycker så mycket om dig!!
Åt lunch med M, L, J, T2 och T3 från Idun. Jag var väldigt omotiverad, det kändes verkligen inte som om jag hade något att tillföra dem. Men jag mådde mycket bättre efter en stund, är väldigt glad att jag åkte dit.
Jag har kommit fram till att det är en mycket större utmaning att äta hemma än ute. Ute vet jag precis vad jag ska göra; välja det godaste och äta upp. Hemma är det värre, jag får lätt beslutsångest, jag har lätt för att fuska och ta det säkra före det osäkra, jag tvekar gällande portionsstorleken. Det här måste jag jobba med. Jag får helt enkelt se till att ta större ansvar här hemma och inte lasta över det jobbiga på Jocke.
Handlade kritor och tuschpennor på en leksaksaffär efter lunchen, och nu har jag spenderat två timmar med att skriva ner alla fina kommentarer och komplimanger jag har fått de senaste veckorna i en bok. Jag är så boostad nu att jag inte vet var jag ska ta vägen. Tack som fan. Ni kommer göra mig frisk. Eller okej, jag kanske får fixa en sisådär 51 % av tillfrisknandet själv, men resten står ni för. Kärlek!
Jag tror att det är de där dagarna som man tar sig runt att man känner sig omotiverad som är bland de viktigaste, att man fortsätter och ser vad som finns på andra sidan av motigt. Jag kan ju ha fel, men det tänker jag inte lägga någon större vikt vid ;)
Måste bara få demonstrera vad som händer med din fina franska mening när den genomgår google translate i fyra steg:
vous me rendez heu = du gör mig uh
vous me rendez heur = du gör mig lycklig
vous me rendez heure = du gör mig timmar
vous me rendez heureuse = du gör mig lycklig
(heur och heure uttalas förövrigt exakt likadant.)
Je crois en toi!
Tack! :) Jo jag förstår vad du menar, så har det blivit för mig med om jag sagt till mig själv att "jag ska aldrig mer hetsäta". Men det är inte alls så nu. "klara" är mer betydelsen att jag haft en bra dag matmässigt, ätit normalt som vem som helst annan liksom. Läs mitt senaste inlägg dag 7 så förstår du nog bättre:)
Det var inte hetsen jag ville ta bort (elelr självklart ville jag det men det var inte det som tog över) Det som tog över var att jag ville ändra så att jag blev nöjd med livet, så att jag kände att jag ville leva, att må bra, att.. mer det psykiska alltså..egentligen. En drastisk förändring. Fick en tankeställare liksom..
Om jag skulle falla någon dag nu tror jag inte jag skulle bli så ledsen som jag brukar över det, jag skulle nog bara fortsätta som jag gjort innan, dagen efter.
Vad är det du har för "problem" föressten? För du har slutat hetsa och banta vad jag förstår? Vad är kvar för dig i friskhetsprocessen?
